Docent Anders Hammarlund är kulturhistoriker, musiketnolog och musiker med Öst- och Centraleuropa som specialområde. Anders har bland annat varit verksam vid Sveriges Radio samt vid universiteten i Stockholm, Uppsala och Göteborg, och är sedan 1996 ansvarig för mångkulturfrågor på Statens musiksamlingar i Stockholm. För närvarande driver han forskningsprojektet Gestaltning, identitet, integration som fokuserar Abraham Baer och kulturmiljön i 1800-talets Göteborg.
Session:
Baer, bön och andlighet – Att låta hela sin individualitet framträda
Kantor Abraham Baer (1834-1894) och gestaltningen av judendomen
Den judiska gudstjänstens musik, chazzanut, är i grunden en muntlig tradition, med en kärna av improvisation och omskapande. Den verkningsfulla bönen skulle skapas i stunden och vara ett personligt uttryck. Blivande kantorer vandrade runt i det judiska Europa och sökte upp berömda mästare för att lära sig de liturgiska stilarna, på gehör. En sådan lärlingsvandring gjorde den unge Abraham Baer i slutet av 1840-talet i Polen och Tyskland. 1857 blev han anställd som kantor och schochet av judiska församlingen i Göteborg, där diskussionens vågor gick höga om den liturgireform som höll på att genomföras i den nybyggda synagogan. Vad var egentligen musikens roll i liturgin? Hur skulle traditionen föras vidare? Kunde chazzanut fästas på papper?
Baer ägnade femton år av skapande forskning åt dessa problem. 1877 utkom hans märkliga liturgisamling Baal t’fillah oder der praktische Vorbeter, den mest omfattande dokumentationen av chazzanut som publicerades i 1800-talets Europa – och troligen den internationellt mest spridda av alla musikböcker som gavs ut i den tidens Sverige!
Men varför just Göteborg? I Baers arbete ser vi hur den viktiga europeiska kulturströmning som brukar kallas liberal judendom gjorde staden till Sveriges kulturella framsida.